EVERT TAUBE 1890-1976
En biografi i fickformat.
1890: 12 mars föds Evert Taube i Göteborg, nummer fyra i en barnaskara på tretton.
Modern Julia och sonen far ut till hemmet på Vinga där fadern,
sjökaptenen Carl Gunnar Taube, är fyrmästare.
1897: Evert börjar i skolan på Vinga.
1904-05: Familjen flyttar in till Göteborg. Evert går en tid i skola i Malmö.
Sedan Latinläroverket i Göteborg.
1906: Familjen flyttar till Kustens varv. Evert slutar skolan och börjar studera konst,
hos Carl Wilhelmsson på Valand och hos teatermålarna på Storan.
1907: Evert "rymmer" till Stockholm för att bli konstnär, hankar sig fram och försöker
komma in på Konstakademien. Han blir antagen, men får inte ekonomiskt stöd hemifrån.
1908: Evert tvingas gå till sjöss, första resan ombord i s/s Australic till bl a Australien.
1909: Tillbaka i Stockholm, bohemliv med konstnärsvänner.
1910: Evert prövar på konststudier i London, tvingas åter gå till sjöss.
Denna gång med s/s Princess of Wales till Sydamerika. Han blir kvar nära fem år
i Argentina, försöker försörja sig som tecknare och journalist i Buenos Aires,
arbetar vid kanalbyggena på Pampas och järnvägsbyggena kring Cordoba,
är spårvågnskonduktör, flasksköljare m m.
1915: Första världskriget tvingar Evert att resa hem för att göra värnplikt.
Efter en sommar i Bohuslän återvänder han till Stockholm och målarstudierna.
1916: Värnplikt vid flottan. Litterär debut i tidskriften Strix med berättelsen
"Lättmatros Karl Gustav Anderssons hemlighet".
1917: Efter hemförlovningen för Evert ett ambulerande liv som konstnär och skribent
i Stockholm och på Västkusten. Möter åter Albert Engström, som blir hans läromästare.
Evert skriver sig och bor ofta hos Albert i Grisslehamn, och är en tid förlovad
med Alberts dotter Malin.
1918: Evert debuterar som scenartist i Smögen, och som författare med prosaboken
"Inte precis om kvinnorna".
1919: Första vissamlingen: "Sju sjömansvisor och Byssan Lull".
1920: Evert möter konstnärinnan Astri Bergman i Paris. De förlovar sig i Florens,
men Astri kallas hem av sin far och förbindelsen bryts för fyra år.
Under den perioden är Evert en tid förlovad med Margita Alfvén,
tonsättaren Hugo Alfvéns dotter.
1922: En seglats från Stockholm till Bohuslän, med konstnären Kurt Jungstedt
och Everts lillebror Gösta, resulterar i genombrottsboken "På kryss med Ellinor".
Evert gör sig ett namn som visartist och far på riksturné.
1924: Evert instiftar sällskapet Pax Aurea på Den Gyldene Freden.
Återförening med Astri, de förlovar sig på hösten.
1925: Astri och Evert gifter sig i Jacobs kyrka, bröllopsfest på Freden,
bröllopsresa till Italien.
1926: Sonen Per-Evert föds.
1928: Evert gör en halvårslång resa med m/s Mirrabooka till Sydamerika,
USA och Australien.
1930: Dottern Ellinor föds.
1931: Evert diktar Calle Schewens vals på Håtö svansar i Stockholms skärgård.
Stor succé!
1934: Andre sonen Sven-Bertil föds. Evert försörjer familjen med konserter,
tidningsartiklar och föredrag.
1936: Evert är med och instiftar samfundet Visans Vänner.
1937: Sommarhuset byggs på Sjösala vid Stavsnäs i Stockholms skärgård.
Här finner Evert ro att skriva, och här föds snart figuren Rönnerdahl.
Upprepade resor till bl a San Remo ger också nya intryck.
1942: Under krigsåren vistas Evert ofta på Ängön i Bohuslän och inspireras
till nya visor och böcker.
1945: Andra resan till Argentina, Evert återser bl a "Carmencita".
1948: Under efterkrigsåren gör Evert konsertturnéer runt Skandinavien och
en långresa med dottern Ellinor till Mellanamerika.
1950: På sin 60-årsdag får Evert ta emot Svenska Akademiens Bellmanspris.
1951: Vid Medelhavet finner Evert sitt tusculum, La Petite Reserve i Antibes.
Hit ska han återvända regelbundet varje år ända till 1970,
och här får han en nytändning som prosaförfattare.
1952: Resa till Guatemala.
1955: Leder opinionen mot avfallsdumpning i Riddarfjärden. Debuterar i TV.
1958: Ingriper för att rädda Mosebacke och Södra Teatern i Stockholm.
1960: Evert får Samfundet De Nios stora pris. Instiftar med tidningen Vi
Taube-stipendiet, blir själv första stipendiaten på sin 70-årsdag.
1961: Mottager Fröding-stipendiet. Uppträder för första gången på Gröna Lund.
1964-65: För en TV-serie återvänder Evert för tredje gången till Argentina,
inspelningar även i Frankrike, Italien, Brasilien och Sverige.
1966: Evert blir filosofie hedersdoktor vid Göteborgs Universitet.
1969: Sista stora turnén genom Sverige. Sjösala förstörs i en mordbrand.
1970: Evert väljs in i Musikaliska Akademien.
1971: Evert uppträder på Liseberg, sista besöket i Göteborg.
Skriver visan "Änglamark" till filmen "Äppelkriget".
1972: Konstutsättningen "Tre syskon Taube": Evert, Karin och
Märta på Kronhuset i Göteborg.
1973: Sista framträdandet på Gröna Lund.
1974: En ny visa av Evert publiceras i tidningen Vi. "Balladen om Midsommarön".
1976: Evert Taube avlider 31 januari på Saltsjöbaden sjukhus,
begravs på Maria kyrkogård i Stockholm.
KÄLLOR: Bl a Inga-Britt Fredholms bildbiografier "När jag var en ung caballero"
och "Kom i min famn".
|